Jag är en hemsk människa

Efter skolan var jag på väg till Wallgrens's för att köpa nya pennor och block. På väg in i affären kommer en hemlös fram till mig. Hon hade en röd jacka som var många storlekar förstor och två väskor med grejor i.

Utan att vara hotfull eller så, frågade hon om jag kunde tänka mig hjälpa en hemlös genom att köpa henne middag. Mamma har alltid sagt att jag inte ska ge pengar till hemlösa, för att de ändå bara köper droger eller alkohol för pengarna. Att det var bättre att skänka pengar till organisationer som kunde hjälpa dem på riktigt. Det stämmer säkert. Men det tar inte bort från det faktum att jag svarar "nej, det kan jag inte göra", inte med någon otrevlig ton eller så, men ändå.

Jag gick in i affären och kände mig som den dummaste och kallaste personen i världen. Och ännu värre när jag ignorerade henne när jag gick ut ur affären. Nu ska jag sätta in en månadspeng på Neighborhood Center for Homeless People som ligger på 237 E 77th St. Mest för att jag ska få bättre samvete.

Till LA imorgon. Med kompis.